Vuxenpoängen flödar

I helgen hade jag äran att både få delta i och leda spelet "Vuxenpoäng". Det går helt enkelt ut på att detagarna svarar på ett antal frågor och utifrån svaren räknar spelledaren i slutet ut hur gamla deltagarna egentligen är.

Jag kan inte begripa hur det gick till, eftersom jag både använder täcklocket i mikron, kan sändningstiderna för Rapport och Aktuellt och dessutom vet vad "maxtaxa" betyder, men min egentliga ålder blev 16,5! Tonåring alltså. Jag är ganska säger på att min ålder hade höjts rejält om bara frågorna "Brukar du lyssna på P4?", "Löser du sudoku regelbundet?", "Använder du tofflor hemma?" eller "Lyssnar du på P4 med tofflor på dig samtidigt som du löser sudoku?" varit med, men det var de alltså inte.

Men sedan jag spelade det där spelet har jag nu samlat några extra poäng, utöver mitt vanliga p4-lyssnande och sudokulösande.

Häromdagen var jag för första gången i mitt liv ute i skogen för att hämta mig lite påskris (MED GUMMISTÖVLAR DESSUTOM). Sedan dess har jag även köpt fjädrar att pynta riset med. Och inte nog med det, jag har dessutom gått in i en TYGAFFÄR och köpt mig ett spetsband att pryda hinken riset står i med. Herregud.

Från 16,5 till 40+ på bara några dagar. Hur ska det här sluta?

 

Visst blev det väl bra?

Vem sa att människor är sociala varelser?

Den här tisdagskvällen kan vara en av de mest osociala kvällar jag och min mister varit med om tillsammans.

När det var dags för middag ringde hans mobil och han var tvungen att åka tillbaka till jobbet en sväng. Jag var med andra ord tvungen att äta själv. När han kom tillbaka skulle han spela tv-spel, vilket antagligen är den minst sociala aktiviteten som finns. När han spelat klart och jag hoppades på lite umgänge tog han fram sin laptop och satte sig bredvid mig i soffan, där jag redan satt med en dator i knäet.

Och så har vi suttit nu hela kvällen.

Pricken över i:et var det här:


Ge mig förändring och inspiration!

Jag har suttit och tittat på föreläsningar på datorn hela dagen. Jag menar verkligen HELA dagen. Att sitta och titta på en skärm i åtta timmar och försöka förstå någon som snackar om demokratisering och andra svåra grejer kan vara det värsta man kan slösa bort en dag på.

Mitt humör var alltså i botten vid femtiden när sambon kom hem.

Vad händer?
Han kommer hem, kollar brevlådan, hittar en avi och går och hämtar ut ett paket, innehållande hans nya iPhone. Men kul! Är det någon som behöver lite förnyelse i den här familjen så är det väl jag?! Jag funderar till och med på att ta över hans gamla telefon (som är äldre än min nuvarande) bara för att få känna på lite förändring.

Nej, jag vet vad det är jag egentligen behöver.
Ge mig min examen, ett fast jobb och fem veckors semester i sommar!

Nu.